Varför elda med ved och pellets?

Den stora omställningen

De allt mer påtagliga klimatförändringarna har gjort omställningen till en fossilfri energiförsörjning till en akut fråga som berör alla nivåer i samhället. Från internationella överenskommelser och beslut på nationell nivå till enskilda företag och hushåll. Vi säljer pannor för det enskilda hushållet eller det lilla företaget och beslut som tas på den här nivån påverkar i hög grad hela samhällets möjligheter till omställning.

På nationell nivå har vi idag en elproduktion som är näst intill fossilfri, men elektrifieringen av transporter och annat gör att efterfrågan på el ökar kraftigt i framtiden. Sett över hela året produceras fortfarande mer än tillräckligt elenergi. Som regel exporterar vi till våra grannar i söder och öster. Problemet är snarare att det uppstår effektbrist, alltså att det omedelbara behovet inte kan tillfredställas i södra Sverige när det är kallt och vindstilla. Politiker i Sverige tycks ha svårt att förstå skillnaden på effekt och energi. Att genomsnittet sett över hela året ser bra ut löser inte problemet kalla vinterdagar på samma sätt som att vi inte kan skrota all utrustning för snöskottning bara för att årsmedeltemperaturen ligger över noll.

I södra Sverige producerar vi sällan tillräckligt med el för det egna effektbehovet. I normalfallet förs det därför över stora mängder elenergi från vatten- och vindkraften i den norra halvan av landet. Mängden energi som kan överföras begränsas dock av ledningsnätet. Dessutom kommer elförbrukningen i norr snabbt att öka i framtiden till serverhallar, elbilar och stålframställning. Det blir mindre el över till södra Sverige samtidigt som kärnkraften i söder avvecklas. En svårlöst ekvation.

Vi nås allt oftare av nyheten att vi importerar smutsig kolel från Europa och att vi dessutom tvingas köra det oljeeldade reservkraftverket i Karlshamn. Det är inte heller säkert att import och reservkraft kommer att räcka till. I det läget kan svenska kraftnät tvingas till rullande nedstängningar för att undvika ett totalt haveri på krafledningstnätet.

Att i detta läget gå över från att värma våra hus med ved och pellets till el, gör att påfrestningarna på elförsörjningen ökar än mer. Varje hushåll som värmer sina hus med bioenergi underlättar för landets elförsörjning. Så var stolt över din insats!

Istället för att ses som en miljöbov frigör varje ved- och pelletseldare elenergi till sådant som är svårt att ersätta med andra fossilfria alternativ.

Låt oss ta ett räkneexempel: Ett hus på landet gör av med 10 000 kWh värme under årets kallaste fem månader. Om man går över från uppvärmning med direktel till ved frigörs denna energi till att istället ladda elbilar. En stor elbil gör av med högt räknat 2 kWh/mil. En normal körsträcka är 1500 mil/år eller 625 mil under de kallaste fem månaderna. Alltså har varje elbil ett behov av 1250 kWh under den här perioden. Det innebär att vedeldaren frigör energi till sin egen och sju grannars elbilar. Med hjälp av koldioxidneutral bioenergi har man då ersatt fossil bensin och diesel.

El är en fantastisk energibärare som kan användas till allt möjligt, från att driva all elektronik vi omger oss med till att framställa stål koldioxidfritt och ersätta bensin och diesel i våra fordon. Den är oöverträffad i sin mångsidighet. Att då använda el när det råder brist för att värma inomhusluft till 20 grader framstår som….mindre genomtänkt.

Uppvärmning med ved och pellets är dessutom som mest effektiv när effektbehovet är som störst i landet, dvs när det är som allra kallast. Vi har absolut ingenting emot värmepumpar men de fungerar som sämst när effektbehovet är som störst. Att komplettera sin vedanläggning med en värmepump för den varma halvan av året är däremot kanske det ideala för både husägaren och landet.


Beredskap

För snart två år sedan sändes serien Nedsläckt land på SVT. Den blev en ögonöppnare för många svenskar. Vi har försatt oss i en situation där i princip alla i landet är beroende av en fungerande elförsörjning för att ha ett fungerande vardagsliv. Nu är ju inte alla våra upplevda behov lika viktiga i en krissituation men värme är näst efter vatten och mat det mest nödvändiga.

Bara en mindre del av hushållen har idag tillgång till en oberoende värmekälla i kristid. Med hjälp av en enkel braskamin eller vedspis kan man värma åtminstone en del av huset och dessutom kunna sköta matlagning och värma vatten för hygien. Har man tillgång till ett enkelt nödströmsaggregat kan man köra en stor ved- eller pelletsanläggning i flera timmar. Med hjälp av en bensingenerator kan man sedan ladda nödbatteriet och samtidigt köra kyl- och frys någon timme i stöten. Med tillgång till en bensindunk eller två kan man på det viset klara sig i veckor med god komfort.

Enligt MSB (”Förslag till resultatmål för samhällets krisberedskap för försörjningen av dricksvatten, livsmedel och värme.” Redovisning av regeringsuppdrag Fö2010/697/SSK ):

Det bedöms att cirka 18 % av hushållen har tillgång till alternativ fast värmekälla (lokaleldstäder) i form av t.ex. vedpanna, vedspis, braskamin eller motsvarande. Många av dessa kan dock vara placerade i fritidshus och olämpliga att nyttja vintertid med hänsyn till bristande isolering. Vissa fritidshus kan möjligen användas som ”nödbostad”.

Ett större strömavbrott kan orsakas av naturkatastrofer. I Nedsläckt land var det en solstorm som var orsaken. Man kan också tänka sig tekniska haverier av olika slag eller aktioner från främmande makt som när Ukrainas elnät slogs ut av en hackerattack 2015. Ved och pellets är en resurs som vi har full kontroll över själva inom landets gränser. Den finns hyfsat jämnt fördelad över ytan och kan lagras på ett enkelt sätt. Allt som behövs är skydd mot väta.

Ett problem med vår elförsörjning är att den till allt större del utgörs av energikällor där vi inte kan styra över produktionen. Det blir då allt viktigare att kunna lagra energi för att jämna ut skillnaderna mellan produktion och behov. Ett typiskt litiumbatteri för att lagra solenergi i hushåll har en kapacitet att flytta energi från dag till natt. Ved och pellets är solenergi som lagrats in med hjälp av fotosyntesen. Med hjälp av ved kan man flytta energin från sommar till vinter och med ganska enkla medel kan man lägga upp ett energilager för flera år om man så önskar. Det är svårt för främmande makt att störa ett sådant system.


Ekonomi

För den som har tillgång till egen skog eller kanske hjälper en granne med gallring kommer det troligen aldrig att finnas en billigare energikälla än ved. I bästa fall är det endast det egna arbetet som utgör kostnaden för energin. En modern vedmaskin är förvisso dyr men fruktansvärt effektiv. På någon enstaka dag kan man fixa ett årsbehov av ved. Det gör att man kan vara många grannar och bekanta som går ihop om en maskin.

Priset för pellets är förvisso högre men då får man också ett färdigt bränsle utan egen arbetsinsats. Priset på pellets varierar inte mycket över åren och är förutsägbart till skillnad mot elpriset som varierar våldsamt nu och som säkert kommer att variera än mer i framtiden med ökad efterfrågan och mer varierad tillgång.

Ved och pellets har också en roll i större ekonomiska sammanhang. Skogsbruket och träindustrin utgör ryggraden i den svenska ekonomin och exporten. En förutsättning för ett fungerande skogsbruk är att skogen gallras och röjs på skadedrabbade träd. Man avverkar i princip aldrig ett fullvuxet träd för att göra biobränsle av det, men sådant virke som inte kan gå till sågtimmer kan ändå ge en liten avkastning för skogsägaren om det blir till ved eller flis.

Flis används framförallt i större pannor på gårdar och i värmeverk. Flisen görs av trä som inte duger till annat, mycket är grenar och toppar som blir över vid avverkningar.

Man avverkar inte heller träd för att tillverka pellets. Den tillverkas av såg- och hyvelspån som är en restprodukt från träindustrin. Detta medför att träindustrin kan få lite betalt för sina restprodukter och på så sätt lite bättre lönsamhet.


Miljö och hälsa

Den kritik som riktas mot eldande av biobränsle handlar ofta om utsläpp av farliga ämnen i närmiljön. Det är förvisso sant att det svårt komma ner till nollutsläpp men moderna pannor släpper ut väldigt mycket mindre av oförbrända kolväten och annat som kan påverka vår hälsa. Utsläppen av hälsofarliga ämnen har minskat med mer än 90% samtidigt som verkningsgraden är betydligt högre än förr. Skillnaden mellan en modern panna och en gammal är ungefär densamma som mellan en modern bil och en från 1970-talet. Bränslet är det samma men katalysator, partikelfilter och elektronisk styrning av motorn har lett till att utsläppen är en bråkdel av vad de en gång var. På samma sätt har en modern panna genom modern elektronik en helt annan kontroll på förbränningen än tidigare.

Till vedeldningens fördelar hör att det medför viss mängd av manuellt arbete eller en hel del av det samma om man föredrar att arbeta med enklare teknik. I dagens samhälle är det fler som tar skada av för lite fysiskt arbete snarare än att vi sliter ut oss. Det är också ett arbete som hela familjen kan hjälpa till med tvärs över generationsgränser.

Många gamla hus är konstruerade för att elda i. Ventilationen bygger på det ökade självdrag som förbränningen orsakar. Genom att elda i dem håller vi oss själva och husen friska.


Runt hörnet

Förbränning av biobränslen orsakar utsläpp av koldioxid liksom förbränningen av kol och olja. Skillnaden är att det inte tillförs ny koldioxid till atmosfären utan allt har lagrats in under den tid trädet växt. Den växande skogen tar upp lika mycket koldioxid som förbränningen av biobränslen orsakar. Faktum är att den svenska skogen faktiskt tar upp mer än så eftersom virkesinnehållet i skogen ökat i princip varje år sedan ett sekel tillbaka. Biobränslen är alltså koldioxidneutrala. Men de kan faktiskt vara bättre än så. Genom att bygga hus av trä binder vi upp koldioxid i hundratals år förutsatt att vi sköter om våra hus. Biobränslen hjälper till genom att vara en del i ett fungerande skogsbruk som är en förutsättning för att bygga i trä.

Men det kan faktiskt bli än bättre. Genom att elda i en pyrolyspanna som framställer biokol kan vi både värma upp byggnader med förnybart bränsle och binda koldioxid i biokol i kanske tusentals år. Biobränslen kan alltså vara klimatpositiva. Pyrolyspannor finns i dagsläget för lite större gårdar men förhoppningsvis kan de snart finnas tillgängliga i en storlek som passar fler.


Sammanfattning:

• Ved och pellets frigör elenergi till de områden i klimatomställningen där den gör mest nytta.
• Ved och pellets är det lättaste, säkraste och billigaste sättet att lagra solenergi.
• Vi har själva full kontroll över denna resurs inom landets gränser.
• Ved och pellets är billigt för den enskilde konsumenten.
• Ved och pellets bidrar också till skogs- och träindustrins lönsamhet vilket i sin tur ger sysselsättning och exportinkomster.
• Varje kilowatttimme som vi inte importerar från utlandet förbättrar vår handelsbalans och minskar beroendet av främmande makters goda vilja.
• Nya pannor utgör inget problem för närmiljön.

Agronola Energi AB

Kontor: 0511-293 44, info@agronola.se

Lars Åbom
070-370 93 88
lars@agronola.se



Andreas Selmosson
073-313 51 95
andreas@agronola.se

Lundby Storegården
532 93 AXVALL